Hej alla ni som driver med tyskar. Vi kanske ska driva med er.
Ebba-Witt-Brattström sätter fingret pa en mycket intressant sak i denna text.
Det är riktigt synd att svenska elever och studenter inte har förstatt vikten av att ta del av Tysklands sprak och kultur.
Den här artikeln kan ocksa rekommenderas. Läs här!
Läs!
Ja, man ska inte döma ett av världens mest toleranta, sympatiska, kreativa, produktiva och kulturellt berikade folk utifrån misstagen hos en generation. Tyskar har byggt fantastiska samhällen var de än har hamnat, vare sig det är Östeuropa, Sydamerika eller USA.
AntwortenLöschenMen kritiken mot den smaklösa populärkulturen är tyvärr befogad.
Populärkultur kan naturligtvis ocksa ha positiv sidor. Det jag tycker är synd är att man inte vill eller känner behov av att lära känna tysk samtidskultur eller det tyska spraket. Har läst nagonstans att Tyskland är Sveriges största handelspartner. Jag vet inte om det stämmer, men om det är sa borde man ju försöka fran bada hallen att närma sig varandra.
AntwortenLöschenDet är väl ingenting att bry sig om vad svenskar tycker,dessa stackare måste jo nedvärdera omvärlden för att kunna hävda sig själva.Svenskar skall över huvud taget inte yttra sig i några sammanhang,förrän de har gjort upp med sitt nazistiska samarbete under WWII.Det enda som är bedrövligt i berättelsen är Brandt oförmåga att sätta det svenska slöddret på plats!
AntwortenLöschenArtikeln i DN är intressant, men jag tror skribenten missar en stark svensk drivkraft. Tyskland och det tyska språket var första främmande språk i Sverige fram till och med WWII, Tyskland var stort inom Svensk handel och inom den svenska akademiska världen till och med WWII. Nesan i att ha satsat på fel häst, så att säga, kan vara en väldigt stark drivkraft, särskilt om man också vill glömma bort hur nazivänlig man varit under 30- och 40-talet.
AntwortenLöschenMen, människor med olika språk kommer alltid att härma andra och göra sig lustig över varandra, precis som många skrattar åt den knäppa intonationen i de skandinaviska länderna.
I mina kontakter med tyskar och under mina många resor där, har jag ofta utsatts för den typen av retsamt spe, men skulle aldrig dra det så långt som till ett förakt för svenskar och Sverige, så kanske finns det en öm tå?
Att jag sedan aldrig förstått vad de egentligen har skrattat åt beror väl mest på att tyskar inte har någon humor? ;-)
Sven
Sven: Intressant poäng där. Men, är du säker pa att tyskar inte har nan humor? Det kanske är en humor svenskar inte förstar sig pa. Och sa vore vi tillbaka pa ruta ett ;-P
AntwortenLöschenApropå Sven - svenskarna har aldrig förlåtit tyskarna för att de förlorade WWII.Som nazisternas viktigaste samarbetsparter under kriget gick man miste om belöningen,"eine bevorzugte Stellung" i det tusenåriga riket.Inte ens Leanders "darfür geht die Welt nicht under" kunde rädda det kriminella gänget i Berlin och medlöparna i Stockholm!
AntwortenLöschenDet är klart att tyskarna har humor, det är bara det att den skiljer sig från den svenska. Och appropå populärkulturen. Tyskarna gör i särklass Europas bästa filmer!
AntwortenLöschenRuta ett kan vara ett bra ställe att komma tillbaka till, om det leder till upplysning! Klart att det finns humor bland tyskar, liksom det finns humorbefriade svenskar ;-) Fast jag har en tysk vän som helt saknar humor.. antingen beror det på att han tar sig själv på för stort allvar, eller så har han kanske bott för länge i Sverige? ;-)
AntwortenLöschenHeinz - jag pekade medvetet ut handeln och den akademiska världen, för att jag vet att andra delar av samhället inte lika blåögt accepterade vad som hände på kontinenten - men det är kanske inte här en sådan diskussion hör hemma.
Jag tycker att artikeln är dåligt skriven. Han ger exempel på en nidbild, men ingenstans visar han att den är fel. Det är positiva han har att säga att det kommer in influenser utifrån.
AntwortenLöschenJag har nu bott i Tyskland i snart tre år. Jag kan på sätt och vis förstå varifrån nidbilden kommer. Tyskland är MYCKET auktoritärt. Allt måste komma uppifrån. Allt måste vara regelstyrt. Något utrymme för individen finns egentligen inte.
"alla tyskar – har en olycklig benägenhet att förvandla mänskliga och moraliska problem till tekniska, organisatoriska": det helt rätt att alla mjuka frågor i Tyskland måste lösas med formella beslut. Jag har inte sett några tecken på att man vill lösa "mjuka" problem på ett "mjukt sätt".
De influenser utifrån jag ser lever mest vid sidan av det tyska. Någon direkt korsbefruktning ser jag egentligen inte. Däremot trivs jag med utbudet av influenser. Det går egentligen att hitta allt man letar efter. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att den tyska kulturen utvecklas.
Jag tycker vidare att det är olyckligt att halva artikeln, precis som vanligt, måste ha referenser till nazismen. Nidbilden måste refereras till källan. Att hela tiden förenkla frågan med att referera till nazisthistorien leder in i en återvändsgränd.