Freitag, 11. März 2011

Ska man stänga religiösa friskolor?

Läs!
http://www.newsmill.se/artikel/2011/03/10/st-ng-de-religi-sa-friskolorna

Där diskuteras det hej vilt om religiösa friskolor.

Jag jobbar själv på en sådan i Tyskland. Den heter översatt: "fria Evangeliska skolan" och går benhårt efter Sachsens Läroplan, som är mycket detaljerad. Läroplanerna i de tyska förbundsländerna är inte som i Sverige - riktningsvisande utan talar om hur många timmar man ska undervisa om ett tema i tex. tyska eller matte. Vi kollas också titt som tätt av Sachsens skolmyndighet.
Skillnaden är att vi ber med barnen och genomför andakter. Lärarna kommer från olika samfund och detta uppfattas av både lärare och elever som något mycket spännande.
Hos oss tar vi tid för samtal kring de svåra frågorna, om mobbingtendenser o.dyl. Vi är tydliga med om vad vi tror är bra för barn och ungdomar vad gäller ett sunt sätt att leva.
Det är lögn att tro att man kan lämna barn opåverkade, att de blir ett slags tabula rasa, öppna och toleranta om man lämnar dem i fred.
Om man inte själv vill vara med och påverka/ forma sina barn så gör andra det, tex. marknadskrafter, dåliga mediala förebilder.
Är man övertygad om något och känner att det är bra för en själv, ger man detta vidare till sina egna barn.
Varför är man i Sverige så rädd för sitt kristna arv? Har det varit så hemskt att växa upp i ett sk. kristet land? Vad hos  de kristna värderingarna har skadat folk?
Vill man inte tro eller förmedla en tro till sina barn, ok, men att sudda ut en ca. 1200 årig kristen tradition i neutralitetens namn kan inte vara rätt sätt neutralisera sina barn.
Friskolor, ja, statlig kontroll av dessa, ja, autentisk uppfostran, ja!

Mittwoch, 9. März 2011

Kärringj***l

Pratade med mina elever igår om lärare som inte gillar sina elever. Detta var en femteklass och nästan alla hade erfarenheter av sådana lärare . Påstod de.
Träffade min gamla mellanstadielärare när jag pluggade på lärarutbildningen. Hon påstod att det finns barn man inte kan tycka om.
Aha, visste att det var nåt som inte stämde redan på mellanstadiet: Fel människa på fel arbetsplats!
Det bästa berömmet jag fått av en elev var en störig niondeklassare i början på nittitalet i Göteborg:
- Dö, du e den envetnaste kärringjävel jag nånsin träffat på!
Gulligt!